arkiv

Yoga

”När kråkan satte sig på en gren i pilen utanför mitt fönster när gryningen kom så hade den bestämt sig för att väcka mig. Den kraxade någon minut och jag väcktes ur min sömn. Kråkan flög iväg mot nya mål och nya människor att väcka. Människor liksom jag ställt fönstret på glänt för att få in lite svalkande nattluft.

Låg och funderade ett tag. Konstigt vad snabbt hjärnan släpper på alla tankar när logistiken tar sommarlov. Det är som den vill visa att den faktiskt fungerar alldeles utmärkt bakom alla hämt- och lämningstider, aktivitets- och middagsplaner och smutsiga små fötter som ska duschas och tänder som ska borstas. Så efter ett tag bestämde jag mig. Idag skulle jag vara Mamma Mu om nu Kråkan bestämt sig för att väcka mig. En Mamma Mu som ser världen med nyfikenhet och förundran – och barnslig glädje.  Och en Mamma Mu somnar inte om. En Mamma Mu gör något bra av de förutsättningar hon ställs inför. Förutsättningen var: Klockan är 06.00 och jag ska tvätta håret idag… Jaha, men då är det lika bra att gå ut och springa en stund innan dess.

I Valhallavägens allé blommar linden och solen mötte mig med sina första strålar. Då log jag brett – vilken härlig morgon och jag är mitt i den.

Joggade ut på Gärdet, på grusvägen vid Källhagen satt små sparvar och letade efter mat. Först trodde jag det var möss, men de hade vingar och det har ju inte möss. Uppe vid den rosa Borgen stod några bilar i karavan och i vägrenen stod några tält i vilka det hade börjat röra sig. När jag sprang förbi kunde jag se att några låg och sov i bilarna, mycket bohemiskt och lättsamt alltihop. Bilarna var märkta med loggan för ”National Geographic” och något som jag inte sett tidigare: ”Atlas for Men”… Tänk här åker en karavan runt och gör en atlas bara för män. Undrar vad de hittade på Gärdet att sätta på mans-kartan? Förmodligen Kaknästornet som en gigantisk fallos-symbol. Vid Filmhuset körde en traktor och klippte gräset. Det var något surrealistiskt över alltihop.

… Nu börjar förundran och nyfikenheten över dagen tryta. Det är dags att gå hem. Känslan som emellertid väcktes för en stund sedan är att livet – mitt i allt att vara förundrad och tacksam över – är plågsamt grymt och orättvist. Fick av en vän veta att min tidigare arbetskamrat Annika – en härlig människa, kvinna och mamma mitt i livet – gick bort i midsommarhelgen.

Gryningens tankeövningar fick därmed ett svar: Sluta aldrig drömma och förvalta livets möjligheter på bästa sätt.”

Texten här ovan är tre år gammal, men budskapet lika centralt än idag och minnet av Annika, det lever kvar i mig för alltid.

… För 43 år sedan föddes jag. Lagom till solens första strålar och i oändlig kärlek och förväntan har det berättats.

Fyrtiotre – fyra, trea – smaka på den… Siffrorna säger dock något helt annat (typ inget…) än känslan i mig…

Är så jublande glad att jag lever, att just jag av alla väntande själar fick förmånen att komma ner på jorden och leva mitt liv här. Och det är just det jag gör nu, lever mitt liv, helt och fullt och ut i varje cell.

I ärlighetens namn kan man väl säga att det inte alltid varit så men det är också lite av tjusningen med det – att få upptäcka att livet inte behöver vara så tungt och svårt. Att det blir vad man gör det till. Och att ju mer man känner och ju mer man ger, desto mer får man tillbaka. Det är helt otroligt!

Och idag passar jag på att fira livet lite extra, det är ju ändå födelsedag! Vaknade 05.21 pip och fick lite skönsång och fina presenter innan jag smög iväg på ett yogapass – jojo, så kan man göra! Firar vidare med att jobba, och kommer att avsluta på restaurang med Maken. Det blir fest!

Tack, tack och tack för min dag!

sommarblommor

”… about being bendy. It´s about showing up to your mat consistently not knowing what is going to happen and being ok with that. It´s about rehabilitating yourself and not believing the ‘experts’ when they say you are too injured or too old. It´s about believing that you can do anything even if it´s the most scariest impossible thing you could ever dream of. it´s about uncovering who you really are. It´s about being kind to yourself so that you can then be kind to others. Yoga is about discovering that most of the crazy thoughts in your head are not true. It´s about being healthy without pushing yourself to your limit. it´s about slowing down to get strong. It´s about breathing and moving and smiling on the inside. It´s the hardest thing I have ever done, but also the best.”

Dessa kloka ord fick jag till mig i söndags morse och eftersom söndag är lika med yogadag tog jag med mig dem till mattan och lät de sjunka in riktigt ordentligt…

Upplevde ett mäktigt flow – en sån energi, en sån kraft och en sån enorm glädje – ja, jag skrattade för mig själv där på mattan. För det är ju så sant, så sant – det är det svåraste jag gjort men också det allra bästa. Tack, tack och tack!

Namaste!

Hallå, har firat ett kort men kärnfullt ”sommarlov” i Skåne över långhelgen.

Efter sommarfest med jobbet på fantastiskt fina Artipelag (utflyktsläge!) i onsdags ringde klockan okristligt tidigt i torsdags och fick upp allihopa, och vidare in i bilen med matsäck till familjen och hett grönt te till mamman så att hon iallafall höll sig vaken till Södertälje. Sen ba: Zzznark… till det vankades lunch i trakten av Ljungby (om man är ointresserad av en utläggning om skräpmat kan man sluta läsa här, och fortsätta ett stycke längre ner).

Det tycker jag är största utmaningen med att resa så långt, att man behöver äta och det som serveras längs vägarna (om man inte gör större avvikelser) är mest skräpmat. Snabbmatskedjor är en sak, där vet man vad man får, och för större delen av familjen är det okej, men jag mår direkt dåligt av sån mat och äter det inte längre och vill helst inte att barnen ska äta det heller – det är helt enkelt inte bra näring. Så vi stannade på… ett ställe med ännu sämre mat, något man skulle kunna tänka sig var en hotellrestaurang men som endast serverade mikrovärmd pyttipanna/hamburgare/köttbullar. Jag åt deras vitkålssallad och en smoothie. Så är det med medvetenhet, det färgar lätt av sig på andra områden i livet och till slut är det svårt att vända tillbaka till ett omedvetet liv. Nog om det.

"... vind och vidd och ett oändligt hem."

”… vind och vidd och ett oändligt hem.”

Länge sedan sist...

Länge sedan sist…

Till slut kom vi ner till vårt älskade hus… och en något rufsig tomt som nog har längtat efter oss. Det var bara att börja klippa och rensa. Rabarber höga som små hus fick huggas ner och sedan bjöds det rabarberpaj både i torsdags och fredags – man får passa på! Cajsa Wargen inom mig använde rågflingor och solrosfrön att fylla ut smulpajsdegen med och det blev faktiskt riktigt gott, så testa det!

Rabarbus Monstruösus.

Rabarbus Monstruösus.

Sedan blev det stranden för hela slanten. Och med sol, klarblå himmel och nästan alldeles vindstilla blev det en eftermiddag som lätt kan kvala in på listan över bästa-dagen-på-stranden-listan.

Inte för kallt för ett dopp.

Inte för kallt för ett dopp.

Och där på fredagskvällen kom bästa sommarkompisarna också och då blev det kramkalas och som sommarlov på riktigt med middag ute till sent på kvällen, men en sak var annorlunda mot kvällarna i juli  och augusti… Det var ju så ljust! Man ville aldrig gå in och lägga sig.

Och så hoppade vi lite mer studsmatta och rensade lite mer… och vände hem igen. Alldeles för kort, men snart är vi där igen… 4 veckors sommarlov!

Tjohoo!

Tjohoo!

Nu längtar jag lite fast jag vet att det är energispill…

”Nämen, vad är det hon säger?” tänker ni…

Jo, lite såhär tänker jag: All energi, all kraft som inte läggs på nuet, där du är just nu, kan ju sägas vara en form av energitapp och därmed bristande fokus. Jag säger inte att det är rätt eller fel utan uppmärksammar bara att det är så. Det låter ju vansinnigt urtråkigt att inte få längta – man måste få blicka framåt och längta och känna den spirande känslan av det som kommer – men det är bra att vara medveten om vad man håller på med. Alltid.

Peace and love.

Jag har fått lära mig att alltför fixerade synpunkter och slutsatser stänger av istället för att bidra till utveckling. Men om man ändå ska försöka dra någon liten slutsats av mina aktiviteter första helgen i juni de senaste två åren så kan man konstatera att mycket har handlat om asanas – att studera dem, att praktisera dem och att komma djupare i dem.

Asanas är en av Ashtanga yogans totalt åtta delar för självrealisering och kan översättas till ställning eller position av den fysiska kroppen. Här i väst blir ofta asanas förknippat och synonymt med Yoga, när det i grunden är en liten del av hela verktygslådan för att leva ett liv i samklang med sig själv – kropp, tanke och själ i förening. Här kan du läsa mer om hela det fantastiska system som Ashtanga yogan är.

Vi kan göra en och samma övning med prestationskrav, jämförelse och stress… eller med medvetenhet, närvaro och andning för att verkligen möta kroppen och oss själva på djupet. Varje asana har en specifik funktion och att göra asanas påverkar människan på flera olika nivåer; man får en stark och smidig kropp, energiflödet påverkas positivt, dels genom att blockerad energi frigörs och dels genom att energiflödet balanseras. Dessutom vittnar många om det lugn man får med yogan – man kopplar ner sinnet och landar i kroppen.

Första helgen i juni förra året var jag på undersköna, frigörande Leva-gården i Älvdalen som en del i yogalärarutbildningen. Tio timmars asanas på två dygn hann vi med den helgen. Helt galet när man tänker på det, men hur tungt och jobbigt det än känns från start kommer man ändå in i ett flow som tar en vidare i serien, andningen hjälper en in i positionen… och vidare i nästa… och till slut ligger man där i Savasana, alldeles vibrerande av energi och samtidigt helt avslappnad (att vi dessutom fick förmånen att utöva denna yoga i ett uppvärmt båthus precis vid vattnet förhöjde naturligtvis upplevelsen ännu mer).

Soluppgång på Levagården.

Soluppgång på Levagården.

I söndags var jag på en work shop med Jörgen Christiansson som är på Yogayama den här veckan. Jörgen är en av få certifierade lärare från Sri K. Pattabhi Jois Ashtanga Yoga Institute i Mysore i Indien och den enda i Sverige. Nu har han valt att bo och utöva sin yoga i LA (konstigt, förstår det inte…) och det är med ödmjukhet, tacksamhet och glädje man tar del av hans kunskap och budskap när han är hemma i Sverige för att undervisa en vecka.

Ämnet var Energy, Alignment and Breath och hur man kan använda andetaget, energin och kraften i sitt inre för att komma längre och framåt i utövandet av asanas. Målet är att utövandet ska ske med all den kraft som krävs men samtidigt endast med den kraft som behövs – att lära sig hitta den balansen mellan styrka och lätthet – sthira sukham på sanskrit.

Vi körde de inledande övningarna i första serien och det var verkligen häftigt hur upplevelsen och känslan ändrades och intensifierades med den totala fokuseringen på de aktiva kroppsdelarna, lederna och musklerna. För att kunna hitta balansen mellan styrka och lätthet i de olika positionerna fick vi en övning att skicka upp till sinnet som tyckte att de här övningarna var riktigt jobbiga och pockade på uppmärksamhet hela tiden – ”hur skulle man göra om man blev ombedd att stå i positionen i 5 minuter? En timme? Eller en hel dag?” Då börjar man snabbt scanna kroppen för att använda kraften där den behövs och stänga ner de delar som inte behövs, och det där går ner på mikronivå, ner i varje cell för att kunna optimera insatsen. Jag vet, det där sista låter inte så yoga men ibland kan det vara givande att testa ytterligheterna för att veta att man faktiskt kan nå dit, att kroppen klarar av det och med den erfarenheten följer utveckling (och lite träningsvärk).

Jörgen avslutade sin work shop med orden som blir en insikt, att det är ingen konst att hitta lugn och frid i sin yogautövning om man väljer att vara helt själv i sin yogabubbla… Den verkliga konsten är det ständiga praktiserandet i den kontext du lever och verkar i, t ex med familj, jobb, vänner. När han sa de orden rörde sig något djupt inne i bröstet, det fladdrade till och tårarna steg i ögonen – han träffade ju precis i det som är min ständiga utmaning, min skuld, min ångest och min rädsla: hur mycket yoga klarar mitt liv av? Den balansgång jag går där är inte helt enkel och kräver en del av mina närmaste också. Jag hanterar det genom att försöka vara fullständigt ärlig, och genom att balansera mellan yoganycklarna Abhyasa – konstant praktiserande och Vairagya – att släppa taget.

Jörgen kör Mysore klass på Yogayama imorgon kl 8 och på fredag från kl 6.30. Oavsett om man är nybörjare eller avancerad i sin yogautövning är detta en fantastisk möjlighet!

… Ett tag sen sist. Det är åtminstone jag lite ledsen för, men ingen idé att gå ner sig i den energin. Nu är jag ju här igen och hur blir det bättre än så?!

Ljuva, fina, härliga, sköna, gröna maj kom – och gick, alldeles precis enligt plan, och som det brukar vara. Det är ändå inte riktigt klokt hur mycket som ska få plats under denna, 31 dagar korta, månad.

Men nu säger vi hejdå till 1 majfirande, deklarationsångest, dansshower, sånguppträdanden, fotbollsträningar, handbollsträningar, balkongfix, avslutningsfester, försommarfester, födelsedagsfiranden, alla andra kalas, vårrus, vårbazaarer, utflykter med otaliga lunchmatsäckar (vad gjorde man utan pannkakan?..) picknickar, grillmiddagar, jobbstök inför sommaren och planering inför långa sommarlovet som börjar snart…

Att hålla sin intention, riktning och fokus mitt i allt detta vardagliga – det är den verkliga utmaningen, inte det andra joxet. Nu snackar vi yogaforreal – for real.

Det blir alltmer tydligt och klart för mig att yoga handlar om närvaro och medvetenhet – inåt och utåt. Att ständigt ha hörlurarna på och skygglapparna av för att kunna vara sann mot sig själv. Och det behöver inte vara så komplicerat. Känns det bra så är det bra. Känns det splittrat och oroligt så är det förmodligen något man behöver titta lite närmare på. Och säg för sjutton inte att det är ”jo, men det är okej” när det inte känns så därinne, det är definitivt inte yoga.

Den bästa förklaringen av yoga är att kropp, tanke och själ ska vara samlade i en och samma riktning. Det omvända är att du upplever något och känner en sak, tänker något annat och handlar utifrån en annan känsla eller tanke. Då blir det per automatik väldigt splittrat och jobbigt.

Med en klar intention, riktning och fokus rubbas inte världen när det blåser – eller stormar – där utanför, eller som i det här fallet, när allt landar på to do-listan precis samtidigt.

För mig ligger nycklarna till balans mer på ett mentalt plan än fysiskt. Att gå och träna kroppen och göra asanas kan vem som helst göra och med ett oändligt tidsfönster är det lätt – eller iallafall enklare – att vara i fas och hinna med sig själv. Tricket blir att behålla lugnet genom tjattret som ständigt pågår runt omkring en – häpp!

NU hoppar vi iallafall vidare in i juni som brukar lugna ner sig lite där efter skolavslutningen… Vi får se hur det blir med det!

Vi hörs igen – snart – hej!

Det här trädet har jag funderat mycket över under maj - varför väljer det att bara ha blad på hälften av grenarna?..

Det här trädet har jag funderat mycket över under maj – varför väljer det att bara ha blad på hälften av grenarna?..

Den här bilden tar jag med mig från maj - från en av alla morgonjoggingturer - helt fantastiskt att springa i den energin!

Och den här bilden tar jag med mig från maj – från en av alla morgonjoggingturer – helt fantastiskt att springa i den energin!

PS. Nu finns jag på Instagram också – yogaforreal är namnet även där.

Lite i tidigaste laget att bada men jag var ute och paddlade kajak förra helgen och då blev det som det blev. Eller egentligen var det hela väldigt medvetet och genomtänkt. Det är bra på att öva att kantra med kajaken –  och att ta sig upp i den igen. Hade väldigt stor nytta av yogaandningen när jag låg där och plaskade och väntade på att bli hjälpt (det är liksom det övningen går ut på – att någon ska kantra och någon annan ska öva på att hjälpa den som hamnat i plurret). Det blir ju tvärstopp i hela systemet när vattnet är en sisådär 9 grader och andas man inte så kan man inte röra på sig eller få kraft att ta sig upp igen.

Hur hamnade jag där då?

Jag har paddlat flera gånger tidigare som en kul grej på sommaren i baddräkt och jag har nog aldrig riktigt reflekterat över att man kan kantra och måste ta sig upp igen.

Jag har varit sugen på att testa att paddla på riktigt och att lära mig mer. Hela jag mår så otroligt bra vid vatten och bara tanken på att ta sig fram i det elementet känns spännande och kul, avkopplande och utmanande – meditativt. Lite som att springa, fast på vattnet och med armarna… Ja, ni hajjar.

Att man sedan kan ta sig ut i skärgården och längre havsbandet och en vacker sommardag med alldeles blått, glittrande vatten glida fram i en fin liten vik där inte ens en segelbåt kommer in, det är en annan historia och något jag drömmer om…

Pling plong… Sen kom verkligheten ifatt mig och påminde mig om min familj, yogan som jag vill vara nära och utveckla, mitt jobb, vänner och familj och plötsligt fanns det inte så mycket tid kvar för den där paddlingen. Så där är det med mig. Vill mycket, testar och får kanske ta ett steg tillbaka. Och det är faktiskt inte så farligt. Det är värre att inte pröva alls. Så nu bidar jag min tid till nästa paddeltur, och kanske, kanske har det blivit lite varmare i vattnet då.

Kajakspecialistens brygga och kajaker. Rekommenderas om du vill lära dig paddal!

Kajakspecialistens brygga och kajaker. Rekommenderas om du vill lära dig paddla!

Ungefär i mitten av bilden var platsen för min kapsejsning.

Ungefär mitten av bilden var platsen för min kapsejsning.

Mackan efter årets första dopp är alltid den godaste. Det här var dessutom råg/tranbärsbröd med mandelsmör - mums!

Mackan efter årets första dopp är alltid den godaste. Det här var dessutom råg/tranbärsbröd med mandelsmör – mums!

Här springer jag vårruset om någon vecka - peppen!

Cyklade förbi denna lilla uppförsslänt på hemvägen… Här springer jag vårruset om någon vecka – peppen!

Vill du läsa mer om kajakpaddling, klicka här för att komma till Kajakspecialistens hemsida.

Nilla's Kitchen

Holistisk kostrådgivning, recept & hälsofilosofi

Malin Berghagen

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Naturligt Snygg

Just another WordPress.com site

Beauty Comes Clean

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Att vara någons fru

... Eller går yoga att förena med vardagen?

lilla.u

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Maria Helander

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Malin på ön

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Yoga, mat och meningen med livet

... Eller går yoga att förena med vardagen?

YogaLiv

En blogg om yoga och livet

Peppen - en blogg om veganism, yoga och hållbar livsstil.

En blogg om hälsa, hållbar livsstil och allmän pepp!