Archive

Inspiration

I september planerar jag och min kompis Janna, som precis som jag har gått My Spirit yogalärarutbildning, ett helgretreat nära Nyköping i Sörmland – en möjlighet att dra sig tillbaka ut på landet ett par dagar innan hösten drar igång på riktigt. Vi kommer att ladda kropp, själ och tanke med ny välgörande energi.

My Spirit Yogan fokuserar på människan som en helhet och vi kommer att jobba med andning, rörelse och givande vibrationer för att komma nära vårt alldeles egna inre. Vi praktiserar lugn, skön och medveten yoga som hjälper dig att få kontakt, öppna upp och finna ditt eget utrymme och inre kraft.

Retreatet innehåller både mjuk yoga, kraftfull yoga och yogaövningar som syftar till vila och djup avslappning. Vi kommer att även att göra enklare andnings- och meditationsövningar för att visa på yogans olika delar för att leva ett liv i balans.

Maten är en stor del av retreatet och vi kommer att äta god, näringstät vegetarisk mat i olika former och med spännande smaker.

Ge dig själv lite utrymme och en kick-start inför hösten och följ med oss till Sjövik!

Sjöviks gård i hjärtat av Sörmland

Sjöviks gård i hjärtat av Sörmland

Retreatet äger rum den 4-6 september, fredag kväll till söndag eftermiddag.

Sjövik ligger 9 mil från Stockholm, strax utanför Nyköping.

Kostnaden för retreatet är 1995 kr och då ingår två övernattningar, mat och dryck samt all yoga och undervisning.

Du anmäler dig genom att skicka ett mail till eva.kk@live.se eller janna.heartcommunication.se eller hör av dig till oss om du är intresserad och vill veta mer.

… Actually I need to retreat. Need to catch up with myself and give me some peace and quiet. Need to nurture, care and connect. Need to be close to myself and my inner voice, to listen and observe. Need to catch up with what I have discovered and gained so far. Need to look at my deepest intentions and let go of things that does not serve me any longer – and perhaps need to plant some new seeds. I will nourish them and let them grow to blossom – the flower is called my life.”

Hallå och gott nytt år!

2014 har börjat bra, trampade igång det med en stilla promenad längs djurgårdskanalen den 1 januari och har sedan dess jobbat mig upp i något sorts tempo som rör sig mellan fulla ställ och total vila…

Jag vet inte hur det här ska sluta, det märks kanske av frekvensen på mina inlägg – jag har fått en ny tjänst på mitt jobb och den slukar en hel del fokus – och tid. Jag jobbar idag med HR-frågor på en av de större reklambyråerna i huvudstaden och utan att gå till överdrift så är det en del att göra… HR handlar ju om Human Resources – Humankapitalet – vilket på ren svenska är människorna – och det jag strävar efter är att säkerställa att människorna på mitt jobb blir sedda, hörda och växer i organisationen – att de mår bra!.. Eh, jag tror att jag kan slå fast att jag aldrig haft ett så intressant, utmanande,  spännande – och svårt – jobb tidigare. Men jag lär och utvecklas och det är som syre för mig…

Det är ju lite så med mig, att jag har lätt att gå in i nya saker, gå upp i aktiviteter och uppdrag och prestera. I prestationen glömmer jag bort vad som är viktigt och tappar taget om mig själv men nu har jag lagt ytterligare en dimension i mitt projekt med yogan – att inte göra det den här gången – att inte tappa taget, utan att vara närvarande och i kontakt med mig själv, i mitt jobb. Det är inte så enkelt men jag har mina verktyg som hjälper mig att leva i balans;

Meditation – inget får tillbaka mig till ‘neutral’ lika snabbt som den, gärna tillsammans med mudras – handpositioner – för att förstärka effekten. Det finns ett motstånd att ta sig dit och desto större det är, desto viktigare blir meditationen… ”You should sit in meditation for twenty minutes every day, unless you are too busy, then you should sit for an hour.” Sug på den…

Asanas och löpningen – dvs att träna kroppen är också viktiga delar, men jag är medveten om att de lätt kan bli flyktvägar om det är för mycket tryck eller motstånd. Då är det, som jag nämnt tidigare, mer givande att ta hand om de känslorna först innan man släpper på trycket genom träning (och då är glädjande nog oftast det värsta trycket redan borta…) Lycko- och måbra-hormonet endorfin som frisätts genom träning är förvisso härligt men har också den förrädiska effekten att det döljer det som ligger under ytan. När endorfinet går ner till normala nivåer igen är man tillbaka till där man började… Inte konstigt att folk blir träningsnarkomaner.

Med det sagt är att se och vara nära känslorna ett verktyg som jag också använder och i synnerhet att släppa taget om destruktiva känslor – att andas in, öppna upp och andas ut och släppa taget om allt som man inte vill gå och bära omkring på. Det blir tungt bagage efter ett tag…

Andningen är ju A och O och antagligen det viktigaste verktyget av alla – det är ju liksom alltid närvarande och inget man kan stänga av. Andningen säger ganska mycket om hur man mår i kropp och själ… Men det är också förhållandevis lätt att komma åt och göra något åt – med lite tid och övning blir det en naturlig del av livet att checka av andetaget och återställa det till ‘neutral’.

Jag gör andningsövningar – pranayamas – varje morgon och en personlig favorit är ‘Sitali’ som jag fick lära mig på ett retreat i höstas. Väldigt välgörande för fokus och klarhet.

Och så gick jag och köpte en bok till mig själv i julklapp – en bok som jag nu bär med mig som en snuttefilt – A year of living your yoga heter den.

Boktips!

Boktips!

Varje dag en ny övning för att leva livet med yogans alla verktyg – små, små saker som inspirerar och hjälper till att sätta intentioner för livet och hålla riktning och fokus i vardagen. Det är inte svårare än så – och inte lättare heller.

Namaste!

Herrejösses, de har verkligen lyckats ticka av ALLA förekommande yoga-attribut i Robins Wrights strålande uppenbarelse till yogini i senaste avsnittet av Enlightened. Allt ifrån den självklara och frälsaraktiga uppsynen och attityden till den urtvättade tishan och de foträta, men ack så trendiga och ”must-have” Ramses-tofflorna från Birkenstock… För att inte tala om hur de använder ordet ‘jöugaaah’ HELA TIDEN – haha, obetalbart!

Fattar tag i skämskudden och skrattar hejdlöst… åt mig själv och mina gelikar. Är vi verkligen såå intensiva och… jobbiga? Ouch!!!

Tack och lov hämtar manusförfattarna hem det på slutet och jag kan pusta ut…

Andemeningen blir: Sluta skapa problem inom dig genom att jämföra dig själv med någon annan. Du är okej. Sluta älta och oroa dig så mycket – andas ut och släpp taget… Don’t worry, be happy!

Det är bra för självinsikten att se saker ur flera perspektiv (Perspective is the mother of all insights… Har någon sagt det?.. Nu sa jag det!)

Och jag kan trots allt inte låta bli att tänka att det är jag som dragit vinstlotten. Varje. Gång. Jag. Kliver. På. Mattan. Och när jag väl är där känns det som det är jag som hittat universallösningen på ett gigantiskt problem som hela världen utanför brottas med…

Namaste och godnatt!

Har helt underskattat grejen med att måla tånaglarna. Tänker ”hela och rena” och tänker att det är bra så. På sin höjd kanske ett transparent rosavitt lack på sommaren – Oh så modigt.

Igår var jag på besök i undersköna butiken Sundløf Organic Skin Care och blev tipsad att just måla tånaglarna i en färg – ”transparent rosavitt är inte en färg Eva” blev jag vänligt men bestämt upplyst om. Och av samma människa – ”du som är yogalärare måste ju ha fina fötter”.

Okej, jag förstår.

Slog till på ett lilagrått lack till händerna (först höll jag faktiskt på att köpa ytterligare ett transparent rosavitt till samlingen) och hittade sedan – ja, hittade – det perfekta nagellacket till tårna hemma i badrumsskåpet. Och efter lite snabb pedikyr i morse åkte snyggaste lacket på – Paradoxal från Chanel. Och ja, jag är nöjd, toknöjd, 100% nöjd och minsann tror jag aldrig mer att mina fötter kommer att vara omålade.

chanel_paradoxal

”Yoga built these feet – Chanel painted them.” Yogaforreal – for real.

matrummet

Vet ni vad det är för ovanligt med den här bilden?..

Det är vårt matrum en vardagsmorgon klockan halvåtta. Vanligtvis sitter här en massa människor (nåja, två vuxna och två barn) och stökar och bökar på morgnarna men förra veckan blev det sommarlov på riktigt för barnen som fick åka till farmor och farfar och Maken följde med några dagar. Och då blev det tyst här hemma. Ovanligt tyst och tomt.

Tanken att ha fyra hela dagar för sig själv svindlar. Oändliga oceaner av egen tid. Det är lyxigt, på gränsen till förbjudet.

Det har funnits en tanke på att komma ifatt är hemma, men vad är det – ”ifatt”? Det är en rest ifrån mitt förra liv när man skulle bli klar med allt; springa, springa och springa och hinna, hinna och hinna. Nu får det vara som det är. Jag hinner tids nog…

Men en sak hade jag bestämt mig för att göra och det var att rensa gamla pappershögar för det ligger så enormt mycket tung och stillastående energi där. Så därför fick de flytta fram på matrumsbordet för att påminna mig lite om verkligheten och inte tappa greppet helt.

Det blev fyra bra dagar.

Förvisso fullt med jobb på dagarna men kvällarna tillbringades i soffan med middag och film och en massa glass. Morgnarna med yoga eller jogg, men utan planering och logistik. En mysig kväll tillsammans med en kompis och en hel lördag på stan. Strosade runt, kollade i affärer, hamnade på Konst och Folk på söder där de har så fina saker. Köpte en tavla till Maken i födelsedagspresent och ”fick” en tavla till mig (är man medlem så får man ett grafiskt blad på köpet så att säga – det känns ju praktiskt taget som man får en tavla alldeles gratis!)

En alldeles egen himmel till mig

En alldeles egen himmel till mig

Och en fågel till Maken

Och en fågel till Maken

Nya kuddar till gamla trädgårdsstolar

Nya kuddar till gamla trädgårdsstolar

Och årets sommarklänning till mig.

Och årets sommarklänning till mig.

Och idag vände vi blad på kalendern och vad hittade vi där: En alldeles tom månad! Inte en enda grej inbokad – man bara skakar på huvudet och fattar knappt att det är sant.

juli

Förresten, det där jag skrev om längtan för ett par veckor sedan här, det gäller inte nu. Inte när det kommer till barnen som är bortresta – då är längtan en del av dealen och bara att acceptera.

Saknar dem och deras mjuka kinder och trassliga hår – tjafs och tjat, inte så mycket – men skrattet, fnittret, pratet som bubblar och aldrig tar slut, tyngden av dem i mitt knä med huvudet mot mitt bröst och att vara nära när man vill.

Det ska sägas från början i detta inlägg: Detta är ingen löparblogg, är inte tänkt som en sådan och kommer inte att bli. Det finns andra som gör det så mycket bättre än jag, t ex den här fenomenala människan – min kompis Tove. Hon springer Stockholm Marathon idag och oj vad det ska hejas och tjoas när hon flyger fram genom stan!

Ändock. Jag gillar att jogga, det ligger en sån enorm frihet och endorfinfrigörelse i den sysselsättningen och man mår helt enkelt lite bättre när man sprungit en bit. Tänker på en gammal reklamkampanj från Adidas som gick typ såhär; ”jag gillar kakor, därför springer jag” eller ”jag har problem, därför springer jag – ifrån dom”.

En annan dag ska jag skriva lite om den andra aspekten av att springa – att man ska vara rädd om sin prana/livsenergi – men idag får ni följa med på min tur…

valhallavagen

… som börjar här! Fantastisk start på morgonjoggen; grusväg, allé omgärdad av träd i varierad skrud beroende på årstid och ett lite lagom sus från bilarna som kör på Valhallavägen, trots den tidiga timmen. Är det sommar doftar det helt ljuvligt från de blommande lindarna. Måste upplevas!

valhallavagen_2

Här börjar man förnimma det som komma skall; solen, ljuset och friheten av att ha hela öppna Gärdet framför sig. Dessutom till en doft av nybakat från Valhallabageriet.

gardet_vag
Japp, nu kör vi!
buskage

Här har jag fått lätta på trycket en gång för länge sedan. I ett akut läge steppade jag faktiskt rakt ut i bushen och utförde mina behov. Finns säkert på bildupptagning eftersom en stor och viktig ambassad ligger nästgårds. Förmodligen satte de morgonkaffet i vrångstrupen därinne, stackarna…

grusvag

På den här raksträckan brukar jag pinna på i ett bra tempo. Med solen i ansiktet tänker jag att den ska bränna mitt träelement lite lagom så att det håller sig på en bra nivå (eld förgör trä). Ibland har någon hunnit före mig (!?) och klippt gräset, då doftar det varm sommar och blir ännu lite härligare. Tempoökningen avslutas med en lätt lutning uppför när man springer förbi Tekniska, därefter blir tempot lite lugnare, ett tag.

falungongplats

Inte förrän Falun Gong-arna står här i sina svettvänliga dräkter, mitt i solen, inte förrän då är det riktig sommar. Så det är inte riktigt sommar än…

dunge

Sen springer jag igenom den här dungen bara för att det är så härligt att springa bland träden.

backe

Sen blir det nedförsbacke, den enda. Jag gillar uppförsbackar mycket mer än nedförsbackar. Vet att man ska släppa på och bara låta benen gå och liksom ramla på nedåt men jag håller emot, måste vara kontrollbehovet inom mig.

allen_hemat

Efter ett tag väntar allén tillbaka hemåt igen. Ungefär här brukar jag möta ännu en morgonpigg löpare, med en härligt originell löpstil; flaxande och samtidigt älgande och med något jagat i blicken. Han springer snabbt och bakom honom ligger alltid en air av mjukmedel… En fräsch kille helt enkelt.

stadion

Framme! Tillbaka där vi började – 6 nätta kilometer, varannan eller var tredje dag… Okej då, 7 km kanske det också blir ibland.

Sen jag började fila på det här inlägget har jag börjat springa andra vägar också – kors och tvärs och hit och dit – och lägga på någon kilometer då och då, när kroppen vill ha det så. Mycket sällan får telefonen/kameran följa med av skälen ni ser ovanför – svårt att fokusera både på spring och bildupptagning och det får bli som det blir.

Lite i tidigaste laget att bada men jag var ute och paddlade kajak förra helgen och då blev det som det blev. Eller egentligen var det hela väldigt medvetet och genomtänkt. Det är bra på att öva att kantra med kajaken –  och att ta sig upp i den igen. Hade väldigt stor nytta av yogaandningen när jag låg där och plaskade och väntade på att bli hjälpt (det är liksom det övningen går ut på – att någon ska kantra och någon annan ska öva på att hjälpa den som hamnat i plurret). Det blir ju tvärstopp i hela systemet när vattnet är en sisådär 9 grader och andas man inte så kan man inte röra på sig eller få kraft att ta sig upp igen.

Hur hamnade jag där då?

Jag har paddlat flera gånger tidigare som en kul grej på sommaren i baddräkt och jag har nog aldrig riktigt reflekterat över att man kan kantra och måste ta sig upp igen.

Jag har varit sugen på att testa att paddla på riktigt och att lära mig mer. Hela jag mår så otroligt bra vid vatten och bara tanken på att ta sig fram i det elementet känns spännande och kul, avkopplande och utmanande – meditativt. Lite som att springa, fast på vattnet och med armarna… Ja, ni hajjar.

Att man sedan kan ta sig ut i skärgården och längre havsbandet och en vacker sommardag med alldeles blått, glittrande vatten glida fram i en fin liten vik där inte ens en segelbåt kommer in, det är en annan historia och något jag drömmer om…

Pling plong… Sen kom verkligheten ifatt mig och påminde mig om min familj, yogan som jag vill vara nära och utveckla, mitt jobb, vänner och familj och plötsligt fanns det inte så mycket tid kvar för den där paddlingen. Så där är det med mig. Vill mycket, testar och får kanske ta ett steg tillbaka. Och det är faktiskt inte så farligt. Det är värre att inte pröva alls. Så nu bidar jag min tid till nästa paddeltur, och kanske, kanske har det blivit lite varmare i vattnet då.

Kajakspecialistens brygga och kajaker. Rekommenderas om du vill lära dig paddal!

Kajakspecialistens brygga och kajaker. Rekommenderas om du vill lära dig paddla!

Ungefär i mitten av bilden var platsen för min kapsejsning.

Ungefär mitten av bilden var platsen för min kapsejsning.

Mackan efter årets första dopp är alltid den godaste. Det här var dessutom råg/tranbärsbröd med mandelsmör - mums!

Mackan efter årets första dopp är alltid den godaste. Det här var dessutom råg/tranbärsbröd med mandelsmör – mums!

Här springer jag vårruset om någon vecka - peppen!

Cyklade förbi denna lilla uppförsslänt på hemvägen… Här springer jag vårruset om någon vecka – peppen!

Vill du läsa mer om kajakpaddling, klicka här för att komma till Kajakspecialistens hemsida.

Nilla's Kitchen

mat som älskar dig tillbaka

Malin Berghagen

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Marian Papp - Evidensbaserad dynamisk/funktionell yogaträning

Funktionell yogaträning/yogaträning som medicin

Naturligt Snygg

Just another WordPress.com site

Beauty Comes Clean

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Att vara någons fru

... Eller går yoga att förena med vardagen?

lilla.u

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Maria Helander

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Malin på ön

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Yoga, mat och meningen med livet

... Eller går yoga att förena med vardagen?

YogaLiv

En blogg om yoga och livet

Peppen - en blogg om veganism, yoga och hållbar livsstil.

En blogg om hälsa, hållbar livsstil och allmän pepp!