Asta anga – de åtta benen

När jag berättar för vänner och bekanta att jag går en yogalärarutbildning inom Ashtanga Yoga-traditionen så är en vanlig reaktion: ojojoj, skaderisken är stor och att de känner flera som fått sluta med yoga för att de fått ont i kroppen istället för det motsatta. Det är naturligtvis jättetråkigt och tyvärr lätt hänt om man forcerar kroppen utan att lyssna på den, vilken kroppsutövning eller träningsform det än gäller. Man vill gärna tro att just yogaövningar – asanas – är tricket för en frisk och stark kropp och själ därför att de ger snabba resultat, såväl på kroppslig som själslig närvaro. Det stämmer väl in på mig och hur jag praktiserat yoga – tidigare. Det ska vara enkelt och gå snabbt och gärna ge en snabb lösning på ett problem, t ex stress, oro och rastlöshet. Dock är det en sanning med modifikation därför att endast fysisk prestation kan bryta ner kroppen på sikt. Därför är det glädjande att det finns fler delar än asanas i yogan att ta till sig och utveckla sig med.

En viktig insikt för mig under året har varit att se Ashtanga yogan ur dess holistiska perspektiv – ett system där flera olika delar hänger samman och hur hela det systemet kan påverka människan och alla olika kroppar vi är involverade i, inte bara den fysiska. Syftet med yoga är att skapa balans i kroppens olika energisystem för att uppnå fysisk och psykisk (andlig/själslig) hälsa. Utöver fysiska kroppen har vi andekroppen, känslokroppen, tankekroppen och kausalkroppen som i förening (jug=yoga) leder till inre frid.

I västvärlden är Ashtanga yoga synonymt med asanas, när asanas i själva verket endast är ett av stegen i Ashtanga/Astanga/Asta Anga Yoga – den åttalemmade yogan. De åtta benen är;

Yama – regler för hur man ska förhålla sig till sin omvärld
Niyama – riktlinjer för hur man ska behandla sig själv
Asanas – kroppsövningar
Pranayama – andningsövningar
Pratyahara – kontroll av sinnena
Dharana – koncentration, förmågan att styra och fokusera medvetandet
Dyana – meditation, utveckla ett samspel med det vi försöker förstå
Samadhi – total upplösning, en sammansmältning med alltet – Oneness

Vi plockar gärna de delar ur Ashtanga yogan som vi har kunskap om, som vi gillar eller som vi har lättast att applicera på våra liv och lämnar de andra svårare eller mer tidskrävande benen bakom oss. Vi har i många fall en pragmatisk och praktisk syn på livet och söker inte efter det som ger djupare mening och ger oss kanske inte tid och kraft att fundera på det som ligger bortanför det alldeles uppenbara. Ju enklare kontext och mindre att klura på desto lättare är det att vi tar det synliga eller uttalade för isolerad sanning och inte söker oss vidare till ökat vetande.

Det är jag den första att skriva under på, även om jag numera strävar i den motsatta riktningen. En insikt är att det tar tid och är inte lätt att vara människa (absolut inte menat på ett negativt sätt). Det tar tid att leva i nuet och vara närvarande i det man ser och upplever – och det man vill se och uppleva framåt, det man drömmer om och visualiserar framför sig. Jag upplever det som att det samhälle och form som jag lever och verkar i inte lirar med yogans syn på tillvaron och människan. Så är det då i mig eller i min omgivning som jag ska söka förståelse och förändring?

Jag vill leva med yogan och göra den till en del av mig och hela min sfär. Därav detta projekt – yoga for real, eller hur jag försöker se och omfamna mitt liv och min vardag utifrån ett yogiskt perspektiv. Ibland lyckas det och ibland får man jobba vidare. Som sagt – det är okej.

Klart är att det inte finns någon quick fix för livet. Livet är ett ständigt sökande och upplevande – liksom yogan. Väljer man genvägen och endast praktiserar en form av yogans oändliga möjligheter tar den av kroppen istället för att ge och tillföra ny energi.

Känner du att du fastnat? Börja med att ställa frågor. En enda fråga kan hjälpa oss att öppna ögonen på oss själva för att ta oss ur ett destruktivt livsmönster: What else is possible?