Niyama nr 2: Santosha

Grå november, mörkt när man går upp och mörkt klockan tre på eftermiddagen. Långa dagar på jobbet och ännu längre kvällar hemma med läxor, tvätt, mat, tv, tjat och prat och sen… TRÖTT.

Hur förhåller man sig till det? Vad är tricket för att hålla närvaron, kraften och glädjen inom sig?

Det är här Santoshan kommer in som ett litet lyckopiller i tillvaron. Santosha är en av fem riktlinjer inom Niyama som vägleder hur man ska behandla sig själv, som jag skrivit om här och är basically konsten att vara nöjd med det som är. Jag tycker att My Spirit Yogan uttrycker det så bra:

”Att acceptera det som är, acceptera de omständigheter som råder och göra det bästa av varje situation. Praktiserandet av tacksamhet och glädje; att behålla lugn i både framgång och misslyckande. Ett oreaktivt tillstånd av lugn där vi inte är beroende av yttre feed back eller bekräftelse för hur vi mår.”

Så enkelt på pappret… och faktiskt – så enkelt att praktisera. Känn lite tacksamhet och glädje över det du har och ju tuffare utgångsläge desto viktigare att uppleva tacksamhetskänslan. Med det lär man sig att uppskatta de små sakerna i livet och att vara glad över det mest basala, eller banala i tillvaron.

Igår t ex var väl inte den roligaste dagen på året, vädret var grååått, tuuungt på jobbet och lite allmänt seeegt sådär men inombords kände jag mig lugn och trygg och det var trots allt en bra dag.

Och varje dag avslutar jag med att knäppa händerna och inom djupet av mig själv tacka för det jag har; för att jag är frisk, för min familj, mina närmaste och att de mår bra, att vi bor i Sverige och inte behöver vara rädda när vi går och lägger oss om natten. Ja, ungefär så och det känns så bra att somna i den känslan.

Jag är övertygad. Santosha är så starkt!

Godnatt!