Söndagen i bilder

… Natten kastade mig blixtsnabbt sex år tillbaka i tiden. Till tiden då vi hade två små barn och många och långa nätter fylldes av oro, febertoppar, glansiga trötta ögon och ibland när det var som värst även kruppanfall. Vi lärde oss då att ta lilla ungen i famn, svepa in oss båda i varma täcken och sätta oss med balkongdörren på glänt och låta sval nattluft lugna de stressade luftrören. Inatt var det dags igen, med ett något större barn, och medicinen fungerade fortfarande. Och där på morgonkvisten somnade alla till en stund igen… Alla söndagsaktiviteter inställda alltså.

Istället roade jag mig med att baka såna här bullar. Det är ju ändå snart första advent. Man borde baka saffranbullar oftare, de borde inte förpassas till denna sista månad på året. Eller kanske just därför, de lyser ju verkligen upp tillvaron – både i färg och form – gula, goa och glada bullar!

Sen tog jag en promenad i skymningen… Det blev ungefär samma runda som springturen igår, fast idag i betydligt lugnare tempo – vilket är en utmaning, därför att jag tycker att det tar så lång tid, lite långtråkigt faktiskt. Då, för länge sen, när jag gick för att bli frisk från mitt diskbråck, minns jag att jag tänkte att ”nästa år, då ska jag banne mig springa den här rundan!” Och det gör jag ju nu. Fast inte idag.

När jag kom bort till Sjöhistoriska var det så här fint; alldeles spegelblankt vatten, tinnar och torn i gråblått dis och glimmande ljus som tändes ju mörkare det blev – storstaden när den är som allra bäst!