arkiv

Ashtanga

Cyklade iväg till Yogayama i det ymniga snöfallet i morse och körde ett obalanserat, men inte ofokuserat yogapass. Kändes nästan som jag hade slut på balans i kroppen efter min halkiga springtur igår och ramlade omkring på mattan idag. Trots detta kändes det som jag tog mig vidare i vissa asanas och axeln känns starkare och starkare. Nu kör jag chaturanga dandasana (på svenska, en rak planka där man långsamt sänker sig mot golvet) på fötterna igen och är så glad att axeln inte bråkar.

Gillar verkligen att köra yoga dagen efter löpning och för mig kompletterar de aktiviteterna varandra. Vill inte vara utan någon av dem! Det löpningen drar ihop tänjer yogan ut igen men i båda är fokus och närvaro helt essentiellt för att det ska vara givande och ge något i längden.

Fick med mig ny visdom från yogan som jag kontemplerat på under dagen: The harder you´re on something, the faster you´ll wear it out och det rimmar lite med det som jag skrivit om här, att samma yoga som kan läka människan kan också skada om den utförs utan medvetenhet och balans.

Och med det mina vänner säger jag godnatt och tack för idag!

Efter en galen vecka har jag landat hemma. Har sprungit som ett skållat troll den senaste veckan, dock med full koll på bitarna. Vilket gör att jag blir trött och behöver vila… Vilken tur att det är helg idag! Med halva familjen på weekendresa och Alva hos en kompis uppenbarade sig plötsligt det jag behöver som mest nu… S P A C E! Herregud vad det är skönt att vara alldeles själv ibland. Inget värderande, dömande eller jämförande i den känslan, bara helt underbart att bara… vara.

Stack ut och sprang på eftermiddagen. Trots mulet väder och moddigt underlag var det skönt att springa omkring ute på Djurgården. På väg hemåt dök en tanke upp att det kanske var den här dagen jag skulle lägga på en liten bit på min vanliga löprunda. Trots mitt motstånd till löpbandet har det ändå hjälpt mig att få upp lite tempo i löpningen och det börjar kännas intressant att lägga på någon liten kilometer på utepassen. Tanken följdes av den här spännande inre dialogen som jag vill dela med er som ett litet exempel på vad vi har att deala med i oss själva;

Känslan: ”Om jag skulle ta och springa in i Lill-Jansskogen på väg hem?..”
Egot: ”… Lill-Jansskogen? Me… men det blir ju jättelångt. Tänk om du inte orkar springa hela vägen?”
Kroppen: ”Jo men jag känner mig stark och vill springa lite längre idag.”
Egot: ”Men du springer alltid den här rundan. Du vet ingenting om det som kommer sen.”
Känslan: ”Jo men det är ju så härligt att springa i Lill-Jansskogen och jag vill göra det idag.”

Då får Egot spelet och börjar verkligen att lägga sig i och fixa och dona…

Egot: ”O-o-okej men då kanske du ska stanna och gå en stund nu så att du verkligen orkar att springa den extra biten sen.”
Kroppen: ”Jag behöver inte stanna. Det känns bra. Jag springer på…”

När vi nådde Valhallavägens allé var det fullkomligt inferno inom mig: En som säger ”spring” och en som säger ”stopp”. Gas och broms, gas och broms… Och så där höll det på men jag lyssnade ändå mest på känslan och sprang vidare och så fort jag tagit ett par steg på extrarundan så händer något märkligt. Egot tystnar och ett lugn lägger sig i kroppen medan jag lunkar vidare. När jag når den hägrande Lill-Jansskogen är det bara jag i spåret, små små snöflingor faller mot kinden och bara så vackert och härligt…

Hörni, det finns såna oändliga möjligheter utanför oss som vi inte når på grund av oss själva, våra tankar, en stor Stopp-skylt och ett grundmurat motstånd; jag kan inte, jag orkar inte, jag vill inte, det går inte. Med frågor kan man bryta negativa tankar och kanske till slut övervinna motståndet och… det var inte så farligt och – det gick visst!

——————-

Igår var det någon som frågade mig hur mycket jag hinner yoga… Jag svarade ”Så ofta som jag kan men inte så ofta som jag vill”. Det där svaret kontemplerade jag på lite senare… Det är precis så det är och jag ser det utan att bli frustrerad. Vad skulle det tjäna till? Jag strävar efter att leva i balansen mellan att ha full fokus på det som är viktigt och att inte reagera på omständigheterna och släppa taget om det som är oviktigt. Inom yogan kallas de nycklarna Abhyasa och Vairagya – konstant utövande och fokus ställt mot oreativitet och att släppa taget. Aldrig har de varit så aktiva i mig som nu – i strävan mot det ständiga praktiserandet av yoga.

Namaste!

Idag började jag dagen på bästa möjliga sätt – ett långt Ashtanga vinyasa-pass på Yogayama.

Möttes av den lugna, behagliga atmosfären och av värmen i yogasalen när jag kom. Det är ju inte Bikram yoga men väldigt skönt att yoga i ett uppvärmt rum. Med lite fantasi kan man tänka sig att det är så det känns att yoga i Indien…

Kom djupt in i rörelserna, förbi några jobbiga motstånd i kroppen och vidare ut på andra sidan, i tacksamhet och ett stort leende. För det är samma sak i de fysiska rörelserna som i livet – everything totally experienced converts into joy, eller iallafall lugn och frid…

Den tunga snömodden utanför var densamma när jag gick hemåt igen efter en och en halv timme på mattan, men mina steg och mitt sinne så mycket lättare. Tack för idag!

Idag blev det brandevakuering på jobbet, inte övning utan på riktigt. Intressant hur man fungerar i det läget (särskilt när man har en liten tendens till brandfobi) Larmet går – första tanken: är det brandövning? – nästa reflex: leta brandsäkerhetsansvarige Christer för att kolla hans reaktion – Christer inte på plats – tittar ut genom fönstret – jag ser rök – hör mina kollegor säga att det är snörök – vi sitter högst upp i huset – I don´t think so – och jag tänker inte ta några risker – med full närvaro tar jag min telefon, handväska och jacka och går mot trappan – då börjar det gå upp för folk att det inte är en övning och alla tar sig ut precis som vi lärt oss att man ska göra…

Så står vi därute på gatan och då är det verkligen fullt pådrag med brandkår, ambulans och poliser och avstängd gata. Inte så att vi ser lågor, men lite brandrök känner man faktiskt. Jag ringer mannen och berättar att jag är ute om det skulle vara så att det kommer ut på nyhetssidorna. Lite surrealistiskt allting faktiskt.

brandevakuering

Lite senare fick vi veta att det brann en våning under markplan och att branden släcktes snabbt. En person rökskadades men ingen större fara får man hoppas.

Hade tänkt yoga på lunchen men yogagrejerna blev kvar inne på kontoret. Lät inte det stoppa mig så jag knatade till Åhléns Odenplan och shoppade ett par brallor och en top och sedan vidare till yogan – perfekt! Sprang i morse och det är ju inte alltid man kan lyxa till det med både jogg och yoga på en och samma dag så jag njöt verkligen av att sträcka ut musklerna och få lite lugn och närvaro i kropp och själ – särskilt efter den dramatiska förmiddagen.

Dagens bästa – alla kategorier – var ändå ungarnas dansavslutning. Om det är något jag gillar, nästan mer än att utöva själv, så är det att se mina barn i rörelse och glädje och att se dem utvecklas i sina intressen. Dessutom. Jag Ä L S K A R att dansa och i slutet fick alla mammor och pappor också vara med i det obligatoriska dansbattlet… Alva kollade in mina moves och sa att det var okej ”du får vara med mamma”. Respekt.

Grå november, mörkt när man går upp och mörkt klockan tre på eftermiddagen. Långa dagar på jobbet och ännu längre kvällar hemma med läxor, tvätt, mat, tv, tjat och prat och sen… TRÖTT.

Hur förhåller man sig till det? Vad är tricket för att hålla närvaron, kraften och glädjen inom sig?

Det är här Santoshan kommer in som ett litet lyckopiller i tillvaron. Santosha är en av fem riktlinjer inom Niyama som vägleder hur man ska behandla sig själv, som jag skrivit om här och är basically konsten att vara nöjd med det som är. Jag tycker att My Spirit Yogan uttrycker det så bra:

”Att acceptera det som är, acceptera de omständigheter som råder och göra det bästa av varje situation. Praktiserandet av tacksamhet och glädje; att behålla lugn i både framgång och misslyckande. Ett oreaktivt tillstånd av lugn där vi inte är beroende av yttre feed back eller bekräftelse för hur vi mår.”

Så enkelt på pappret… och faktiskt – så enkelt att praktisera. Känn lite tacksamhet och glädje över det du har och ju tuffare utgångsläge desto viktigare att uppleva tacksamhetskänslan. Med det lär man sig att uppskatta de små sakerna i livet och att vara glad över det mest basala, eller banala i tillvaron.

Igår t ex var väl inte den roligaste dagen på året, vädret var grååått, tuuungt på jobbet och lite allmänt seeegt sådär men inombords kände jag mig lugn och trygg och det var trots allt en bra dag.

Och varje dag avslutar jag med att knäppa händerna och inom djupet av mig själv tacka för det jag har; för att jag är frisk, för min familj, mina närmaste och att de mår bra, att vi bor i Sverige och inte behöver vara rädda när vi går och lägger oss om natten. Ja, ungefär så och det känns så bra att somna i den känslan.

Jag är övertygad. Santosha är så starkt!

Godnatt!

När jag berättar för vänner och bekanta att jag går en yogalärarutbildning inom Ashtanga Yoga-traditionen så är en vanlig reaktion: ojojoj, skaderisken är stor och att de känner flera som fått sluta med yoga för att de fått ont i kroppen istället för det motsatta. Det är naturligtvis jättetråkigt och tyvärr lätt hänt om man forcerar kroppen utan att lyssna på den, vilken kroppsutövning eller träningsform det än gäller. Man vill gärna tro att just yogaövningar – asanas – är tricket för en frisk och stark kropp och själ därför att de ger snabba resultat, såväl på kroppslig som själslig närvaro. Det stämmer väl in på mig och hur jag praktiserat yoga – tidigare. Det ska vara enkelt och gå snabbt och gärna ge en snabb lösning på ett problem, t ex stress, oro och rastlöshet. Dock är det en sanning med modifikation därför att endast fysisk prestation kan bryta ner kroppen på sikt. Därför är det glädjande att det finns fler delar än asanas i yogan att ta till sig och utveckla sig med.

En viktig insikt för mig under året har varit att se Ashtanga yogan ur dess holistiska perspektiv – ett system där flera olika delar hänger samman och hur hela det systemet kan påverka människan och alla olika kroppar vi är involverade i, inte bara den fysiska. Syftet med yoga är att skapa balans i kroppens olika energisystem för att uppnå fysisk och psykisk (andlig/själslig) hälsa. Utöver fysiska kroppen har vi andekroppen, känslokroppen, tankekroppen och kausalkroppen som i förening (jug=yoga) leder till inre frid.

I västvärlden är Ashtanga yoga synonymt med asanas, när asanas i själva verket endast är ett av stegen i Ashtanga/Astanga/Asta Anga Yoga – den åttalemmade yogan. De åtta benen är;

Yama – regler för hur man ska förhålla sig till sin omvärld
Niyama – riktlinjer för hur man ska behandla sig själv
Asanas – kroppsövningar
Pranayama – andningsövningar
Pratyahara – kontroll av sinnena
Dharana – koncentration, förmågan att styra och fokusera medvetandet
Dyana – meditation, utveckla ett samspel med det vi försöker förstå
Samadhi – total upplösning, en sammansmältning med alltet – Oneness

Vi plockar gärna de delar ur Ashtanga yogan som vi har kunskap om, som vi gillar eller som vi har lättast att applicera på våra liv och lämnar de andra svårare eller mer tidskrävande benen bakom oss. Vi har i många fall en pragmatisk och praktisk syn på livet och söker inte efter det som ger djupare mening och ger oss kanske inte tid och kraft att fundera på det som ligger bortanför det alldeles uppenbara. Ju enklare kontext och mindre att klura på desto lättare är det att vi tar det synliga eller uttalade för isolerad sanning och inte söker oss vidare till ökat vetande.

Det är jag den första att skriva under på, även om jag numera strävar i den motsatta riktningen. En insikt är att det tar tid och är inte lätt att vara människa (absolut inte menat på ett negativt sätt). Det tar tid att leva i nuet och vara närvarande i det man ser och upplever – och det man vill se och uppleva framåt, det man drömmer om och visualiserar framför sig. Jag upplever det som att det samhälle och form som jag lever och verkar i inte lirar med yogans syn på tillvaron och människan. Så är det då i mig eller i min omgivning som jag ska söka förståelse och förändring?

Jag vill leva med yogan och göra den till en del av mig och hela min sfär. Därav detta projekt – yoga for real, eller hur jag försöker se och omfamna mitt liv och min vardag utifrån ett yogiskt perspektiv. Ibland lyckas det och ibland får man jobba vidare. Som sagt – det är okej.

Klart är att det inte finns någon quick fix för livet. Livet är ett ständigt sökande och upplevande – liksom yogan. Väljer man genvägen och endast praktiserar en form av yogans oändliga möjligheter tar den av kroppen istället för att ge och tillföra ny energi.

Känner du att du fastnat? Börja med att ställa frågor. En enda fråga kan hjälpa oss att öppna ögonen på oss själva för att ta oss ur ett destruktivt livsmönster: What else is possible?

aum-tecknet

Aum-tecknet är heligt och symboliserar den hinduistiska världssjälen eller universum.

Herregud vad skönt det var att vara tillbaka på mattan idag! Kroppen har skrikit efter att få röra på sig ett tag men sjukdom och ashtanga vinyasa yoga är en dålig kombo så jag har fått hejda mig. Idag var kropp och själ i balans och visade äntligen grönt ljus så det var bara att köra på.

Trots alla sjukdagar den senaste tiden kände jag mig lätt och stark i kroppen, den var med på alla övningar men visst, lite tröttare på slutet än vanligt. Tacksam över att se det och kunna anpassa mitt rörelsemönster utan frustration och forcering – att möta varje tanke som poppar upp i sinnet med ett ”det är okej” ger kroppen rätt signaler för att fortsätta göra sin grej utan negativ påverkan.

Så skönt att få sträcka ut muskler och leder, andas djupt in i kroppen och hitta nya motstånd att bryta igenom och känna värmen spridas i kropp och själ. Avslutande meditationen och vilan hjälper till att sprida all energi ut i varje fiber av kroppen så att det faktiskt känns som man går därifrån som en ny människa.

yogitoes skidless yogamatta

Jo, den är jadegrön!

Idag fick dessutom ett snyggt jadegrönt halkskydd följa med hem. Det är inte till badkaret utan används på hala yogamattor, lånade yogamattor och kan även användas som en reseyogamatta – så lämpligt, jag som snart ska ut och resa…

ashtanga serie 1

För ashtanga yogans hela serier behöver man lite mer tid på sig än ett lunchpass…

Om Shanti!

Nilla's Kitchen

Holistisk kostrådgivning, recept & hälsofilosofi

Malin Berghagen

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Naturligt Snygg

Just another WordPress.com site

Beauty Comes Clean

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Att vara någons fru

... Eller går yoga att förena med vardagen?

lilla.u

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Maria Helander

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Malin på ön

... Eller går yoga att förena med vardagen?

Yoga, mat och meningen med livet

... Eller går yoga att förena med vardagen?

YogaLiv

En blogg om yoga och livet

Peppen - en blogg om veganism, yoga och hållbar livsstil.

En blogg om hälsa, hållbar livsstil och allmän pepp!