Innan jag började min yogalärarutbildning utövade jag yoga på västerländskt vis, dvs såg yogan som en träningsform och de andliga aspekterna hade jag väldigt lite koll på, och tid för. När vi fick i hemläxa att meditera varje morgon i minst 45 minuter varje dag gjorde jag ett snabbt överslag i huvudet och insåg att 1. Det där får jag göra på morgonen innan familjen vaknar, och 2. 45 minuter är galet lång tid att bara sitta stilla.
Vi åkte iväg på sportlov och första morgonen klev jag upp en timme tidigare än resten av familjen, tände ett ljus och valde en plats som kändes givande. Satte mig i skräddarställning, arrangerade händerna i en mudra (handposition), fokuserade på andningen och en affirmation och lät tankarna komma… och gå…
Och mellan tankarna fann jag stråk av stillhet inom mig och närvaron i nuet. Meditation är svår att definiera, den ska upplevas, men här är ett försök: Jag upplever det ofta som oceaner eller utrymmen som öppnar sig i mitt inre som jag kan surfa på eller bara vila i, för att nästa sekund låta en tanke komma – för det gör dom – utan att värdera, och sedan gå in i djupet igen. I den medvetna närvaron fylls jag av prana – livskraft.
Med hjälp av min mudra och affirmation var inte så svårt den där morgonen och jag fixade 35 minuter utan problem. Resten av veckan flöt på men det visade sig att kroppen fick nog efter 20-25 minuter och signalerade att det var dags att sluta. Och efter ett par veckor hade morgonmeditationen blivit lika naturligt som att duscha eller borsta tänderna…
Ibland får den stryka på foten när jag väljer att gå ut och jogga istället men jag upplever att uppsidorna med att meditera är enorma. Ibland har jag t o m gått in på toan på jobbet och mikromediterat. Det är inte optimalt, men det funkar. Meditation i någon form funkar ju egentligen var som helst. Det som krävs är koncentration, att kunna vara klarvaket närvarande i nuet, och kontakt med andetaget – ditt ankare i tillvaron.
Vissa dagar funkar det inte alls och det är också okej, bara att acceptera utan att värdera.
Men när det klickar upplever jag klarhet, närvaro, lugn, kontakt med hela mig, en tydlighet i mig själv och att jag fylls av energi.
Vill du testa men vet inte var du ska börja så finns det guidade meditationer på CD, t o m i app-form. Jag började med att pröva olika mudras och affirmationer ur boken Mudras: Yoga in Your Hands av Gertrud Hirschi. Den är otroligt inspirerande!
Tiden då? Jag sitter inte några 45 minuter. Har kanske gjort det en gång i en mantra-meditation (då sjöng vi ett mantra samtidigt). Jag tänker att det var ett sätt att utmana oss att tänka lite utanför våra gränser och att vi skulle pröva oss fram. En övning i sig. Att kunna acceptera det som händer och att inte värdera det – det är okej, det som sker.
yogaforreal 